Viktigt med radonmätning i egen brunn samt i fritidshus




I söndags gjorde Myndigheten för samhällsberedskap, MSB, ett uttalande om att det potentiellt kan bli vattenbrist i Sverige. Uttalandet förtydligades senare med att det dock inte lär bli aktuellt. Detta fick dock många svenskar att börja fundera på sin egna beredskap och flertalet började fundera kring att anlägga en egen brunn. Framförallt i sitt fritidshus, dit många flyttat under Corona-krisen. Det som många dock glömmer är vikten av att göra en radonmätning i dessa, såväl brunnar som fritidshus.

Redan 2016 kom Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket ut med en rapport - ”Radon i vatten”. Av rapporten framgår att ”I Sverige finns ca 250 000 privata bergborrade brunnar som används av permanentboende och ytterligare 200 000–300 000 brunnar för fritidsboende”. För privata brunnar och mindre anläggningar som inte täcks av dricksvattenföreskrifterna ger Livsmedelsverket rådet att inte använda vattnet som dryck eller till livsmedelshantering om radonhalten överstiger 1 000 Bq/l.1

Från redan nämnda rapport framgår också att ”Strålsäkerhetsmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning, SGU, antar att 80 000–100 000 av de brunnar som används permanent har en radonhalt på över 100 Bq/l. Omkring 10 000 brunnar antas ha högre radonhalt än 1 000 Bq/l”. Alltså är uppskattningsvis minst 10 000 brunnar idag otjänliga.

Vid höga värden av radon i vattnet bör även inomhusluft mätas. Radon som finns i inomhusluft kan komma från marken via otätheter, från byggnadsmaterialet eller från hushållsvattnet. Förhöjda halter av radon i dricksvatten är ett tecken på att radonhalten inomhus kan vara förhöjd.2

Radongasen är bunden i vattnet, men vid användningen kommer gasen ut. Många tror att man kommer bort från problemet genom att inte dricka vattnet och istället exempelvis bara använda det för att diska. Detta är dock felaktigt.

Radonavgång vid användning av vatten i hushållet är nämligen avsevärt högre vid disk, hela 95%, följt av tvätt (90–95 %), dusch (65–70 %), bad (30–50%), WC (30 %), och minsta radonavgång är just dricksvatten då det är nere på 10–45 %.

Problemet med radon i hushållsvattnet är alltså att radon avgår från vattnet till inomhusluften. På så vis höjs radonhalten i inomhusmiljön. Långvarig exponering för radon ökar risken att drabbas av lungcancer. Risken är större ju högre radonhalten i luften är. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att cirka 500 personer årligen dör i lungcancer orsakat av radon. De flesta är rökare. Det finns en stark samverkanseffekt mellan radon och rökning vid uppkomst av lungcancer.

MSBs väldigt olyckliga uttalande kan alltså leda till oanade effekter och medvetenheten och kunskapen om just radonmätning är en viktig fråga som förtjänar att lyftas än mer på många plan i samhället.

Kontakt: Dag Sedin, Ordförande Svensk Radonförening.

1 I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter finns gränsvärden för radon i vatten. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning, medan vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt för användning som livsmedel – det ska alltså inte drickas.

2En tumregel säger att en radonhalt i vattnet på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på ca 100 Bq/m3 till inomhusluften. 


Läs artikeln på My newsdesk
https://www.mynewsdesk.com/se/svensk-radonfoerening/pressreleases/viktigt-med-radonmaetning-i-egen-brunn-samt-i-fritidshus-2992062