Viktigt att förlänga radonbidraget


Bidraget för radonsanering har varit mycket väl använt men nu är pengarna slut

Svensk radonförening uppmanar starkt till att radonbidraget förlängs i kommande budgetproposition.

År 2021 förlängde regeringen radonbidraget med 20.000.000 kronor tillägnat åtgärder mot radon i bostäder. Majoriteten av riksdagspartiernas skuggbudgetar hade även liknande förslag.

Redan vid den ettåriga förlängningen var Svensk radonförening tydliga med att denna förlängning var bra, men att det finns mer att göra och att det är avgörande med långsiktighet i frågan. Svensk radonförning var också tydliga med att påpeka att den totala avsatta bidragssumman enbart räcker till ca 1000 radonsaneringar. Det visade sig också redan i mars 2021, då hela bidragssumman hade använts upp.

Syfte med radonbidraget är att minska hälsoproblem på grund av höga radonhalter. Boverket bedömer att ca 250.000 villor i Sverige har en för hög halt av radon. Förhöjda radonvärden är en hälsorisk eftersom långvarig exponering bland annat kan leda till lungcancer. Genom radonsanering går det att undanröja denna risk, varför radonbidraget återinfördes för radonsanering i småhus 2017. Syftet med bidraget är att minska radonhalten i en- och tvåbostadshus och på så vis minska hälsoproblem som är kopplade till radon i bostäder. Bidraget för radonsanering bidrar även till målet om säker strålmiljö.

- Radonbidraget har de senaste åren varit väldigt välanvänt och det har varit till betydande samhällsnytta genom att minska hälsoproblem relaterade till för höga radonhalter i bostäder. Att nu ta bort radonbidraget, när det är tydligt att efterfrågan är större än vad regeringen budgeterat för, och när problematiken kvarstår är både kontraproduktivt och olyckligt, säger Dag Sedin, ordförande för Svensk radonförening.

- Det nationella målet för radon (som Riksdagen införde 1999) är att radonhalten i samtliga bostäder ska understiga 200 Bq/m3, senast år 2020. Detta var alltså förra året, men tyvärr har målet inte nåtts. Bilden blir än mörkare om vi därtill lägger avsaknaden av rutinmässig kontroll av markradon i samband med nybyggnation. Vi riskerar i dag att bygga fler radonhus än vi åtgärdar. Att mäta förekomsten av markradon innan byggnation, och installera radonskydd, kostar en bråkdel av kostnaden för en åtgärd av befintlig fastighet. I till exempel Norge finns en tydlig lagstiftning kring detta, fortsätter Dag Sedin, ordförande för Svensk radonförening.

- Vi måste ta radonet på allvar. Utan att vi märker det kan radioaktivt radon finnas i lokaler och byggnader där vi vistas dagligen, som arbetsplatser, skolor, lägenheter och villor. Det är väl belagt i olika forskningsstudier att radon ökar risken att få lungcancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år drabbas av lungcancer som en följd av radon i luft. Hela samhället kan bidra till att färre drabbas, allt ifrån den enskilde villaägaren som kan radonsäkra sitt hus till våra valda politiker som kan stifta lagar och anslå pengar till ett radonsäkert samhälle. Radonproblematiken är en viktig fråga i arbetet mot en bättre miljö och ett mer hållbart byggande. Det gäller att få minimal radonhalt vid nybyggnation och sanera de bostäder samt arbetsplatser som har för höga värden, avslutar Dag Sedin, ordförande för Svensk radonförening.


Läs artikeln på My newsdesk
https://www.mynewsdesk.com/se/svensk-radonfoerening/pressreleases/viktigt-att-foerlaenga-radonbidraget-3123437