Arbetsplatser

Vilka regler gäller för radon på arbetsplatser?

Regler för radon på arbetsplatser finns i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2015:7, Hygieniska gränsvärden. Tillsynsmyndighet är Arbetsmiljöinspektionen.

Gränsvärdena är olika för arbetsplatser under jord, t.ex. gruvor och bergrum, och arbetsplatser över jord. Gränsvärdena för radon på arbetsplatser uttrycks som totalexponering under ett år. Förenklat kan sägas att gränsvärdet som gäller vid arbetsplatser ovan jord ungefär motsvarar riktvärdet för radon i bostäder, 200 Bq/m3, vid en exponering under 1 800 timmar. Gränsvärdet på arbetsplatser under jord motsvarar ungefär en radonhalt på 1 300 Bq/m3 vid en exponering under 1 600 timmar.

Hur mätning av radon på arbetsplatser ska utföras framgår av Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser. Eftersom det är vanligt att ventilationen på arbetsplatser är avstängd under nätter och helger kan mätning med spårfilmsdosor visa på en högre radonhalt än vad det egentligen är under arbetstid. När det mätts upp höga radonhalter vid orienterande radonmätningar med spårfilmsdosor finns det därför skäl att utföra uppföljande mätningar med kontinuerliga radongasmätare, som gör det möjligt att urskilja hur radonhalten varierar i tiden.


Vilka hälsorisker finns det med radon?

Det är väl belagt i olika forskningsstudier att radon ökar risken att få lungcancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år får lungcancer som en följd av radon i luft.

Kombinationen rökning och radon innebär en ökad risk för uppkomst av lungcancer. Risken för icke-rökare är betydligt lägre än för rökare, men inte försumbar. Ansvariga myndigheter bedömer att radon är orsak till att ungefär 50 icke-rökare i Sverige varje år drabbas av lungcancer. Det är inte vetenskapligt belagt att det finns andra hälsorisker med radon än lungcancer.


Hur stor betydelse har ventilationen för radonhalten inomhus?

En väl fungerande allmänventilation är alltid bra ur radonsynpunkt. Speciellt i byggnader som till stor del är byggda med blåbetong är en bra ventilation viktig. Genom att ta in frisk luft utifrån späds radonhalten i inomhusluften ut. På arbetsplatser ska ventilationens funktion kontrolleras regelbundet för att uppfylla reglerna för obligatorisk ventilationskontroll, så kallad OVK-besiktning.

När det gäller byggnader med ett betydande inslag av radon från marken är däremot den effektivaste åtgärden oftast att motverka att radon kommer in i byggnaden, framför att späda ut radonhalten med en ökad ventilation. Hur väl en ökad ventilation fungerar för att motverka att radon från marken kommer in beror på vilket undertryck ventilationen orsakar i byggnaden. Markradon kan motverkas att komma in antingen genom att täta otätheter mot marken i grunden, eller genom att påverka lufttrycket i marken. Det senare är den vanligaste åtgärden eftersom otätheterna i grunden oftast är diffusa och svåra att täta.


Vad ska jag tänka på vid mätning av radon på en arbetsplats?

Under tiden radonhalten mäts ska allt fungera som vanligt och vädring utföras i normal omfattning. Den ventilation som finns ska fungera på avsett sätt. Friskluftsventiler ska vara öppna, om inte helt öppna så i alla fall inte helt stängda. Se över och rensa vid behov frånluftskanalerna innan radonmätningen startas. Kontrollera också så att det finns vatten i vattenlåsen i alla golvbrunnar och täta eventuella synbara otätheter i grunden innan mätningen startas, t.ex. vid kulvertmynningar, i rensbrunnar för avlopp, vid gamla kapade avloppsrör eller liknande otätheter. Då ger mätningen en riktig bild av radonsituationen på arbetsplatsen.

Radondosorna ska placeras i lokalerna så att mätresultaten i så stor utsträckning som möjligt speglar radonsituationen i olika delar av och i olika byggnader som tillhör arbetsplatsen. Särskilt viktigt är att kontrollera lokaler med markkontakt och lokaler där det finns blåbetong.

Fyll i efterfrågade uppgifter i mätprotokollet och skriv in när mätningen startas och när den avslutas. 
Skicka in radondosorna och mätprotokollet till laboratoriet direkt när mätningen är avslutad. Blir dosorna liggande ett tag innan de skickas iväg så exponeras dosorna för radon under en längre tid än vad som står i mätprotokollet och den radonhalt som står i mätrapporten från laboratoriet blir då högre än den i verkligheten är.

Mät med dosor från ackrediterade radonlaboratorier. Dosor för radonmätning kan enkelt beställas av laboratorier eller av konsult- och åtgärdsföretag inom radonbranschen. En del kommuner förmedlar också dosor för radonmätning till boende inom kommunen.

Utan att mäta går det inte att säkert veta om radonhalten är hög eller låg. Det gäller i princip för alla byggnader.


Den kommun där vår arbetsplats finns har gjort en kartering av riskerna med radon i marken. Hur noggranna är kommunernas karteringar av radonrisker?

De flesta kommuner har mycket översiktliga kartor där marken har klassats i tre områden, lågrisk- normalrisk- och högriskområden. Tyvärr uppfattas dessa kartor många gånger som att det inte finns någon risk alls annat än i högriskområdena. Lågriskområde innebär inte att risken är noll. Eftersom riskkarteringen endast är översiktlig kan kommunernas kartor heller inte användas för att säkert säga något om riskerna vid den lilla markyta som byggnad står på.

Det är också så att byggnadens grundkonstruktion är helt avgörande för hur mycket radon från marken som kommer in. Byggnader som står intill varandra kan därför ha väldigt olika radonhalter. Det kan mycket väl finnas höga radonhalter i byggnader som står på mark där radonrisken bedöms som låg, men där det finns stora otätheter mot marken i grunden. Det måste betonas att det alltid finns tillräckligt höga radonhalter i marken, även i lågriskområden, för att det ska kunna bli problem med för höga radonhalter inomhus.


Vad ska man tänka på för att undvika radonproblem vid nybyggnation och vid om- och tillbyggnad?

Vid nybyggnation finns alla möjligheter att till en relativt låg kostnad bygga grunden så att radon från marken motverkas att komma in. Hur olika typer av grunder kan byggas radonsäkert finns väl beskrivet. Det är viktigt att genomföringar som skyddsrör för elkablar, vattenledningar och liknande tätas ordentligt. Det gäller även mynningar till kulvertar för värme- och avloppsledningar. Det slarvas ibland med det. Täta membran kan läggas i marken under byggnaden för att motverka att radonhaltig luft från marken kommer in. I förebyggande syfte kan en dräneringsslang eller liknande läggas i fyllningen under byggnaden och dras ut vid sidan om, så att en fläkt lätt kan kopplas på för att motverka att radon från marken kommer in.

Vid om- och tillbyggnader är det viktigt att bygga så att skarvarna mellan den gamla byggnaden och den nya blir så täta som möjligt. I stort sett kan samma metoder som vid nybyggnation användas.


På min arbetsplats finns det mycket blåbetong i väggarna. Räcker det med att förbättra ventilationen för att sänka radonhalten tillräckligt?

Om det räcker med att förbättra ventilationen beror på om radonförekomsten till stor del kommer från blåbetongen, eller om det också finns ett betydande inslag av radon från marken. Det är inte ovanligt att det i byggnader som till stor del är byggda med blåbetong ändå är marken som är den största källan till radonförekomsten. Då är det inte säkert att en förbättring av ventilationen är den effektivaste åtgärden för att sänka radonhalten.

Blåbetong är inget enhetligt byggnadsmaterial. Hur mycket radon som avgår från blåbetongen beror både på radiumhalten i blåbetongen och på ytbeläggningen på blåbetongen. En hög gammastrålning från blåbetongen indikerar en hög radiumhalt. Från en putsad och målad eller tapetserad blåbetongyta avgår det betydligt mindre radon än från en helt rå eller bara tunt spacklad blåbetongyta.

Anlita därför en radonkonsult för att reda ut ungefär hur mycket radon som kommer från blåbetongen respektive från marken innan det bestäms vilken åtgärd som det ska satsas på. Om konsulten kommer fram till att ventilationen måste förbättras lämnas också råd om vilken typ av ventilation som är lämplig för att sänka radonhalten tillräckligt på din arbetsplats.


Går det alltid att sänka radonhalten tillräckligt om man upptäcker höga radonhalter?

I de flesta fall kan radonhalten inomhus sänkas tillräckligt till rimliga kostnader och med ingrepp som knappast märks. Det är endast ett fåtal fall där det krävs så omfattande åtgärder att kostnader och ingrepp blir svåra att ta.


Hur ofta bör radonhalten mätas?

I de byggnader där det mätts upp en hög radonhalt och som åtgärdats bör mätningar göras minst vart 5:e år för att kontrollera att åtgärderna har en bestående effekt.

I alla byggnader där det görs förändringar som kan påverka radonhalten, t.ex. till- eller ombyggnader, bör en radonmätning göras för att kontrollera att förändringen inte har lett till att radonhalten har ökat.