Privatpersoner

Jag vet inte om det finns radon i min bostad. Hur mäter jag radonhalten?

Du bör i första hand göra en radonmätning under lång tid, minst två månader inom tidsperioden 1/10 – 30/4. Långtidsmätningar av radon utförs oftast med så kallade spårfilmsdosor. Mät med dosor från ackrediterade radonlaboratorier. Dosor för radonmätning kan enkelt beställas av laboratorier eller av konsult- och åtgärdsföretag inom radonbranschen. En del kommuner förmedlar också dosor för radonmätning till boende inom kommunen.

Utan att mäta går det inte att säkert veta om radonhalten är hög eller låg. Det gäller i princip för alla byggnader och det gäller även om grannen har mätt upp en låg radonhalt.


Vilka hälsorisker finns det med radon?

Det är väl belagt i olika forskningsstudier att radon ökar risken att få lungcancer. I Sverige beräknas att cirka 500 människor varje år får lungcancer som en följd av radon i luft.

Kombinationen rökning och radon innebär en ökad risk för uppkomst av lungcancer. Risken för icke-rökare är betydligt lägre än för rökare, men inte försumbar. Ansvariga myndigheter bedömer att radon är orsak till att ungefär 50 icke-rökare i Sverige varje år drabbas av lungcancer. Det är inte vetenskapligt belagt att det finns andra hälsorisker med radon än lungcancer.


Jag har mätt upp en hög radonhalt i min bostad och vill göra något åt det. Vad bör jag tänka på när jag ska ta hjälp av företag som erbjuder besiktnings- och åtgärdstjänster?

Kontakta alltid mer än ett företag. Ställ många frågor till dem, vad de erbjuder för tjänster, om de har några referenser du kan kontakta, vilka garantivillkor som gäller, och ungefär vad deras tjänster kostar. Anlita sedan det eller de företag för besiktning och åtgärder som du tycker känns bäst för dig.

Tänk på att företag inom radonbranschen i de flesta fall är helt specialiserade på radon och att de därför måste vara verksamma inom ett stort område, oftast i flera län. Du kan använda Svensk Radonförenings sökhjälp för att hitta företag som du kan anlita. Finns det få eller inga företag verksamma i den region där du bor kan du använda zoomfunktionen i sökhjälpen för att hitta företag i angränsande län eller företag som är rikstäckande.


Hur stor betydelse har ventilationen för radonhalten inomhus?

En väl fungerande allmänventilation är alltid bra ur radonsynpunkt. Speciellt i hus som till stor del är byggda med blåbetong är en bra ventilation viktig. Genom att ta in frisk luft utifrån späds radonhalten i inomhusluften ut. I flerbostadshus och i allmänna lokaler ska ventilationens funktion kontrolleras regelbundet för att uppfylla reglerna för obligatorisk ventilationskontroll, så kallad OVK-besiktning.

När det gäller byggnader med ett betydande inslag av radon från marken är däremot den effektivaste åtgärden oftast att motverka att radon kommer in i huset, framför att späda ut radonhalten med en ökad ventilation. Hur väl en ökad ventilation fungerar för att motverka att radon från marken kommer in beror på vilket undertryck ventilationen orsakar i byggnaden. Markradon kan motverkas att komma in antingen genom att täta otätheter mot marken i grunden, eller genom att påverka lufttrycket i marken. Det senare är den vanligaste åtgärden eftersom otätheterna i grunden oftast är diffusa och svåra att täta.

Vad ska jag tänka på vid mätning av radon i min bostad?

Under tiden du mäter ska du leva som vanligt och vädra som du brukar göra. Den ventilation som finns i huset ska fungera på avsett sätt. Friskluftsventiler ska vara öppna, om inte helt öppna så i alla fall inte helt stängda. Se över och rensa vid behov frånluftskanalerna i badrum, toalettrum, tvättstuga och liknande utrymmen innan du startar radonmätningen. Kontrollera också så att det finns vatten i vattenlåsen i alla golvbrunnar och täta eventuella synbara otätheter i grunden innan mätningen startas, t.ex. vid kulvertmynningar, i rensbrunnar för avlopp, vid gamla kapade avloppsrör eller liknande otätheter. Då ger dig mätningen en riktig bild av radonsituationen i din bostad.

Radondosorna ska placeras i bostadsrum som sovrum, vardagsrum, arbetsrum, gillestuga eller liknande rum som är inredda. Följ i övrigt anvisningarna som följer med radondosorna och mät i minst ett bostadsrum på varje plan som det finns bostadsrum. Du ska fylla i efterfrågade uppgifter i mätprotokollet och skriva in när mätningen startas och när den avslutas.

Skicka in radondosorna och mätprotokollet till laboratoriet direkt när mätningen är avslutad. Blir dosorna liggande ett tag innan de skickas iväg så exponeras dosorna för radon under en längre tid än vad som står i mätprotokollet och den radonhalt som står i mätrapporten från laboratoriet blir då högre än den i verkligheten är. Det är speciellt viktigt att skicka in dosorna snabbt vid korttidsmätning av radon.


Den kommun jag bor i har gjort en kartering av riskerna med radon i marken. Hur noggranna är kommunernas karteringar av radonrisker?

De flesta kommuner har mycket översiktliga kartor där marken har klassats i tre områden, lågrisk- normalrisk- och högriskområden. Tyvärr uppfattas dessa kartor många gånger som att det inte finns någon risk alls annat än i högriskområdena. Lågriskområde innebär inte att risken är noll. Eftersom riskkarteringen endast är översiktlig kan kommunernas kartor heller inte användas för att säkert säga något om riskerna vid den lilla markyta som ett hus står på.

Det är också så att husets grundkonstruktion är helt avgörande för hur mycket radon från marken som kommer in. Hus som står intill varandra kan därför ha väldigt olika radonhalter. Det kan mycket väl finnas höga radonhalter i hus som står på mark där radonrisken bedöms som låg, men där det finns stora otätheter mot marken i husgrunden. Det måste betonas att det alltid finns tillräckligt höga radonhalter i marken, även i lågriskområden, för att det ska kunna bli problem med för höga radonhalter inomhus.


Vad ska man tänka på för att undvika radonproblem vid nybyggnation och vid om- och tillbyggnad?

Vid nybyggnation finns alla möjligheter att till en relativt låg kostnad bygga grunden så att radon från marken motverkas att komma in. Hur olika typer av grunder kan byggas radonsäkert finns väl beskrivet. Det är viktigt att genomföringar som skyddsrör för elkablar, vattenledningar och liknande tätas ordentligt. Det gäller även mynningar till kulvertar för värme- och avloppsledningar. Det slarvas ibland med det. Täta membran kan läggas i marken under huset för att motverka att radonhaltig luft från marken kommer in. I förebyggande syfte kan en dräneringsslang eller liknande läggas i fyllningen under huset och dras ut vid sidan om, så att en fläkt lätt kan kopplas på för att motverka att radon från marken kommer in.

Vid om- och tillbyggnader är det viktigt att bygga så att skarvarna mellan den gamla byggnaden och den nya blir så täta som möjligt. I stort sett kan samma metoder som vid nybyggnation användas.



Vilken roll har kommunerna i arbetet med att minska exponeringen för radon?

Alla kommuner måste ha organisationer för lokal tillsyn enligt miljöbalken och för tillsyn och lovgivning vid byggnation. I kommunernas ansvar ingår bl.a. att kontrollera så att fastighetsägare sköter sin egenkontroll enligt miljöbalken och att besluta om tvingande åtgärder för att sänka radonhalterna vid upptäckt av höga radonhalter. Kommunerna har också en rådgivande funktion och ska vägleda kommuninvånarna för att få dem att mäta radon, och ge råd om hur de kan gå vidare för att lösa problem med höga radonhalter.

Vid planläggning och vid handläggning av bygglovsärenden ska kommunerna se till så att byggandet utförs på ett sätt som skyddar mot att radonhalterna i inomhusluften blir höga i nya byggnader.


Går det alltid att sänka radonhalten tillräckligt om man upptäcker höga radonhalter?

I de flesta fall kan radonhalten inomhus sänkas tillräckligt till rimliga kostnader och med ingrepp som knappast märks. Det är endast ett fåtal fall där det krävs så omfattande åtgärder att kostnader och ingrepp blir svåra att ta.


Hur ofta bör radonhalten mätas?

I de hus där det mätts upp en hög radonhalt och som åtgärdats bör mätningar göras minst vart 5:e år för att kontrollera att åtgärderna har en bestående effekt.

I alla hus där det görs förändringar som kan påverka radonhalten, t.ex. till- eller ombyggnader, bör en radonmätning göras för att kontrollera att förändringen inte har lett till att radonhalten har ökat.


Finns det bidrag att få till åtgärder mot höga radonhalter?

Nej, det bidrag till åtgärder mot radon som fanns tidigare är tyvärr borta. Däremot har privatpersoner som äger en bostadsfastighet möjlighet att utnyttja ROT-avdrag på arbetskostnaden vid åtgärder för att sänka radonhalten.


Jag har ett hus med blåbetong. Räcker det med att förbättra ventilationen för att sänka radonhalten tillräckligt?

Om det räcker med att förbättra ventilationen beror på om radonförekomsten till stor del kommer från blåbetongen, eller om det också finns ett betydande inslag av radon från marken. Det är inte ovanligt att det i hus som till stor del är byggda med blåbetong ändå är marken som är den största källan till radonförekomsten. Då är det inte säkert att en förbättring av ventilationen är den effektivaste åtgärden för att sänka radonhalten.

Blåbetong är inget enhetligt byggnadsmaterial. Hur mycket radon som avgår från blåbetongen beror både på radiumhalten i blåbetongen och på ytbeläggningen på blåbetongen. En hög gammastrålning från blåbetongen indikerar en hög radiumhalt. Från en putsad och målad eller tapetserad blåbetongyta avgår det betydligt mindre radon än från en helt rå eller bara tunt spacklad blåbetongyta.

Anlita därför en radonkonsult för att reda ut ungefär hur mycket radon som kommer från blåbetongen respektive från marken innan du bestämmer dig för vilken åtgärd du ska satsa på. Om konsulten kommer fram till att ventilationen måste förbättras kan du också få råd om vilken typ av ventilation som är lämplig för att sänka radonhalten tillräckligt i ditt hus