Debug (line 243 of ViewableData.php): FlashLister_Controller created with a failover class of FlashLister

Debug (line 243 of ViewableData.php): SilverStripe\CMS\Controllers\ContentController created with a failover class of SilverStripe\CMS\Model\SiteTree

Om radon » Svensk Radonförening

Om radon


Introduktion om radon

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radioaktivt sönderfall innebär att ett ämne spontant ombildas till ett annat ämne i samband med att joniserande strålning sänds ut.

Orsaker till radon i inomhusluft

Marken
Radon från marken är den i särklass vanligaste orsaken till förhöjda radonhalter i inomhusluft. Den luft som finns i marken har alltid höga radonhalter, från 5 000 till 2 000 000 Bq/m³.

Faktorer som påverkar radonhalten inomhus

Radonhalterna i inomhusluften varierar med årstiden. Variationerna beror främst på förändringar i utomhustemperatur och vindförhållanden. Halterna varierar också under dygnet, och från rum till rum. Hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta det vädras påverkar också radonhalten.

Radonbidrag

1 juli 2018 återinfördes radonbidraget i Sverige och varade till och med 2021. Idag finns det inga avsatta medel för radonbidrag. Radonbidraget gav möjlighet för villaägare att erhålla bidrag från staten för att sänka radonhalten i hus om det ligger över riktvärdet 200 Bq/m3.

Radonmätning

Det finns flera sätt att mäta radon i inomhusluft. I Sverige är den s. k. spårfilmsmetoden helt dominerande vid radonmätningar. Då används detektorer av antistatisk plast, där en spårfilm av högkvalitativ klarplast finns placerad. Under mätningen tränger luft och radon in i detektorn, medan damm och radondöttrar stannar utanför.

Rikt- och gränsvärden för radon

I bostäder och i lokaler för allmänna ändamål gäller riktvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. I nya byggnader gäller gränsvärdet 200 Bq/m3 som årsmedelvärde för radonhalten. Vid certifiering av miljöbyggnader gäller 200 Bq/m3 som högsta uppmätta halt i vistelsezon i stället för årsmedelvärde.

Fastighetsägares ansvar

För enskilda villaägare finns det i dag ingen lagstadgad skyldighet att mäta radon i sina egna befintliga bostäder. Vid all nybyggnation kan däremot alltid ställas krav på att radonhalten kontrolleras av byggherren. Kontroll av radonhalten rekommenderas dock i alla hus som inte är mätta, samt efter om- och tillbyggnader.

Myndigheters ansvar

Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande är lokala tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken. Nämnderna har bl. a. ett tillsynsansvar enligt miljöbalken över inomhusmiljöer i bostäder, allmänna lokaler, skolor och förskolor.

Åtgärder mot radon

Höga radonhalter går alltid att sänka. Kostnaderna för att åtgärda radonproblem är i de allra flesta fall endast en liten del av husens värde. Beroende på om radonet kommer från marken eller från byggnadsmaterialet väljs olika typer av åtgärder.

Utspädning av radonhalten i inomhusluften

När hus till stor del är byggda med blåbetong och inte har några betydelsefulla problem med radon från marken så är den bästa metoden att späda ut radonhalten i inomhusluften genom att förbättra ventilationen.

Förebyggande åtgärder vid nybyggnation

Eftersom marken är den i särklass vanligaste orsaken till radonproblem inomhus kan det även i helt nybyggda hus bli problem med höga radonhalter om inte grunden byggs tillräckligt tät mot marken.