Introduktion om radon

Radon är en radioaktiv gas som varken syns eller luktar. Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radioaktivt sönderfall innebär att ett ämne spontant ombildas till ett annat ämne i samband med att joniserande strålning sänds ut. Radioaktivt sönderfall anges i antalet sönderfall per sekund med enheten Becquerel (Bq). 1 Bq är ett sönderfall per sekund. Radonhalten i luft anges i Bq/m3, d.v.s. antalet sönderfall av radon per sekund i en kubikmeter luft, medan radonhalten i vatten anges i Bq/l.

Radon och radium ingår tillsammans med många andra radioaktiva ämnen i en så kallad sönderfallskedja med Uran-238 som utgångsämne. Radon finns naturligt i marken överallt i Sverige. Via otätheter i grunden mot marken kan radongasen komma in i bostäder och i andra byggnader. Det räcker med mycket små otätheter i grunden, otätheter som inte är synliga för ögat, för att radon ska komma in och orsaka höga radonhalter i inomhusluften.

Radon finns även i utomhusluften, om än i låga halter. Några höga radonhalter kan aldrig byggas upp i utomhusluften eftersom radon har en halveringstid på knappt fyra dygn. Halveringstiden är den tid det tar för ett radioaktivt ämne att sönderfalla till hälften finns kvar. Radonhalten i utomhusluften klingar därför snabbt av eftersom det där inte finns något radium som sönderfaller och bildar radon på nytt.

Radonhalterna i marken är däremot alltid höga. Det beror på att utgångsämnet Uran-238 har en ofantligt lång halveringstid på nästan 4,5 miljarder år. När Uran-238 sönderfaller bildas nästa radioaktiva ämne i sönderfallskedjan, o.s.v. Radon bildas därför hela tiden på nytt i marken och kommer så att göra i många miljarder år framöver.

När radongasen sönderfaller bildas olika radioaktiva fasta ämnen, så kallade radondöttrar. Både radongas och radondöttrar följer med luften ner i våra lungor när vi andas, och cellerna i lungorna utsätts då för joniserande strålning. Strålningen från radon och radondöttrar innebär en allvarlig hälsorisk genom att den kan orsaka skador som kan leda till att lungcancer utvecklas. Det finns i dag inga andra kända hälsorisker med radon än en ökad risk att få lungcancer. Att exponering för radon innebär en förhöjd risk att drabbas av lungcancer är dock väl belagt i flera stora forskningsstudier. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, är radon vårt största strålningsproblem. Folkhälsomyndigheten uppskattar att antalet bostäder i Sverige med radonhalter över riktvärdet 200 Bq/m3 är minst 400 000. Därutöver är radonhalterna höga på många arbetsplatser.

Resultaten från forskningen om hälsorisker med radon visar att det inte finns ett tröskelvärde när radonhalten plötsligt blir farlig. Även låga radonhalter kan alltså orsaka lungcancer, men ju högre radonhalter vi utsätts för desto större är risken att drabbas. I Sverige beräknas radon orsaka cirka 500 lungcancerfall per år. Av dessa har cirka 50 personer aldrig varit rökare. Hälsorisken med radon kan också uttryckas så att sedan mitten av 1960-talet till nu har cirka 30 000 människor drabbats av lungcancer i Sverige på grund av radon.

Om radonhalten sänks till under riktvärdet 200 Bq/m3 i alla svenska bostäder beräknas att lungcancer orsakad av radon på sikt kommer att minska med cirka 200 fall per år i Sverige. Noteras kan att världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ett riktvärde för radon i bostäder på 100 Bq/m3.