Åtgärder mot radon

Höga radonhalter går alltid att sänka. Kostnaderna för att åtgärda radonproblem är i de allra flesta fall endast en liten del av husens värde. Beroende på om radonet kommer från marken eller från byggnadsmaterialet väljs olika typer av åtgärder. Åtgärderna kan delas upp i åtgärder för att motverka att radon tillförs inomhusluften, och åtgärder för att späda ut radonhalten i inomhusluften.


Motverkande åtgärder


Motverkande åtgärder används främst vid problem med radon från marken. Motverkande åtgärder är antingen påverkan av lufttrycket i marken, eller tätning.
Att täta diffusa otätheter i grunden mot marken är svårt och leder sällan till bra resultat. Då är i stället påverkan av lufttrycket i marken en bra åtgärd. Det vanligaste och oftast bästa sättet är att sänka lufttrycket genom att suga ut luft i marken med en radonsug eller en radonbrunn.
En radonbrunn placeras utomhus och kräver under installationsarbetet ganska omfattande grävningsarbeten nära huset. För att en radonbrunn ska fungera tillfredsställande måste marken vara porös, och metoden används därför nästan bara på grusåsar.
En radonsug placeras för det mesta inne i huset. Radonsugen är den vanligaste metoden för att åtgärda problem med markradon i hus grundlagda med platta på mark, samt i hus med källare och i suterränghus. För att kunna suga ut luft från marken under huset borras ett eller flera hål i bottenplattan. En radonsug fungerar oftast mycket bra, men för med sig vissa ingrepp inne i huset.

Bild 6
Bild 7, Radonsugar finns av många olika modeller. Kanalfläktar används tillsammans med spirokanaler i plåt, och speciellt utvecklade radonsugar används med smalare rör av plast.Radonsugar finns av många olika modeller. Kanalfläktar används tillsammans med spirokanaler i plåt, och speciellt utvecklade radonsugar används med smalare rör av plast.

Det kan även fungera bra att blåsa ner luft i marken i hus med samma typer av grundläggning där en radonsug kan användas. Ibland ger det t.o.m. bättre resultat att blåsa ner än att suga ut luft. Metoden, som kallas luftkuddemetoden, kan motverka radon från att komma in från mark långt utanför husgrunden, t.ex. via gamla avloppsledningar. Luftkuddemetoden fungerar också genom att späda ut radonhalten redan nere i marken så att den luft som kommer in via otätheterna i grunden får en betydligt lägre radonhalt än innan.
Även i hus grundlagda med krypgrund eller torpargrund används oftast metoder som påverkar lufttrycket för att åtgärda problem med markradon. Lufttrycket kan t.ex. med en eller flera frånluftsfläktar sänkas i hela grunden. Om grunden går att komma in och jobba i kan lufttrycket sänkas i marken genom att suga ut luft via nedgrävda dräneringsrör under en plastfolie på marken i grunden. Är huset grundlagt med t.ex. både källare och kryp- eller torpargrund fungerar det oftast bra med en radonsug i källaren även för att motverka att radon kommer in via kryp- eller torpargrunden.
Tätningsåtgärder är mest lämpliga när det finns stora otätheter mot marken som är lätta att komma åt och täta. Då kan tätning vara en både bra och kostnadseffektiv åtgärd för att motverka att radon kommer in. Tätning är också en bra åtgärd när radon kommer in i en byggnad via gamla rör som gör det möjligt för radon från marken långt utanför byggnaden att komma in. Gamla rör kan dock vara inbyggda i väggar och bjälklag och svåra att lokalisera.

Bild 8, Uppenbara otätheter mot marken åtgärdas bäst genom tätning.Uppenbara otätheter mot marken åtgärdas bäst genom tätning.