Myndigheters ansvar

Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder eller motsvarande är lokala tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken. Nämnderna har bl.a. ett tillsynsansvar enligt miljöbalken över inomhusmiljöer i bostäder, allmänna lokaler, skolor och förskolor. Kommunerna ska kontrollera att verksamhetsutövare uppfyller sina lagstadgade skyldigheter till egenkontroll enligt miljöbalken, samt vid behov ställa krav på åtgärder för att människor inte ska utsättas för olägenheter som kan påverka deras hälsa negativt. Dit hör bl.a. att ställa krav på att radon i inomhusmiljön kontrolleras och att radonhalter över riktvärdet åtgärdas.

Bild 5, Vid höga radonhalter i flerbostadshus ska kommunen ställa krav på att fastighetsägarna åtgärdar radonproblemen. Vid höga radonhalter i flerbostadshus ska kommunen ställa krav på att fastighetsägarna åtgärdar radonproblemen.

Kommunerna har också ett ansvar för att upplysa om hälsoriskerna med radon och att verka för att även enskilda villaägare mäter radon. De ska också lämna råd och upplysningar om hur kommuninvånarna kan gå vidare för att åtgärda för höga radonhalter, t.ex. genom att neutralt hänvisa till de konsult- och åtgärdsföretag som de känner till är verksamma i kommunen.
Den direkta tillsynen enligt arbetsmiljölagstiftningen utövas av arbetsmiljöverkets fem regionala distrikt. Tillsynsansvaret omfattar bl.a. inomhusmiljön på arbetsplatser, t.ex. att kontrollera så att arbetsgivare mäter radonhalter, och att ställa krav på åtgärder när radonhalter överstiger gränsvärdena för radon på arbetsplatser.
Centrala myndigheter som på något sätt har med radon att göra är Strålsäkerhetsmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Boverket, Livsmedelsverket, Arbetsmiljöverket och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU.