Radonmätning

Det finns flera sätt att mäta radon i inomhusluft. I Sverige är den s.k. spårfilmsmetoden helt dominerande vid radonmätningar. Då används detektorer av antistatisk plast, där en spårfilm av högkvalitativ klarplast finns placerad. Under mätningen tränger luft och radon in i detektorn, medan damm och radondöttrar stannar utanför. Då radonet sönderfaller inuti detektorn bildas skador, s.k. spår, på spårfilmen.
Efter mätperiodens slut returneras detektorerna till ett analyslaboratorium. Där tas spårfilmen ur detektorn och placeras i varm lut. Genom denna process, den s.k. etsningen, förstoras skadorna på spårfilmen, och kan då betraktas i ett mikroskop som prickar med ett karakteristiskt utseende. Med hjälp av ett bildanalyseringsprogram räknas sedan antalet spår/skador som har orsakats av radonets sönderfall. En radonhalt räknas slutligen fram, baserad på antalet spår samt bakgrunds- och kalibreringsfaktorer.

Bild 4, Den vanligaste metoden att mäta radon under lång tid är med spårfilmsdosor.

Den vanligaste metoden att mäta radon under lång tid är med spårfilmsdosor.

Radoninstrument kan också användas för att snabbt hitta vart radongasen kommer in genom så kallad sniffning. Man kan också studera radonhaltens dygnsvariation genom att lagra mätvärden med bestämda tidsintervall.


I Sverige är nedanstående radonlaboratorier ackrediterade för mätning av radon i luft.


Eurofins Radon Testing Sweden AB: https://radon.eurofins.se
Radonova AB: http://www.radonova.se/
Radonanalys GJAB: http://www.radonanalys.se/

 

 

För att få rättvisande och jämförbara resultat vid radonmätningar har Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, utarbetat en metodbeskrivning för hur radon i bostäder bör mätas, se strålsäkerhetsmyndighetens webbsida.

Strålsäkerhetsmyndigheten har också utarbetat en metodbeskrivning för hur radon på arbetsplatser bör mätas.

En kompletterande vägledning för mätning av radon på skolor och förskolor finns på strålsäkerhetsmyndighetens webbsida.

 

I korta drag kan sägas att en radonmätning ska pågå i minst 60 dagar inom tidsperioden 1/10 – 30/4 för att ett s.k. årsmedelvärde för radonhalten i en bostad ska kunna beräknas. Vidare ska mätning alltid utföras med minst två mätare i varje bostad. Minst ett inrett rum på varje plan där det finns inredda rum ska mätas. Årsmedelvärdet är ett beräknat medelvärde utifrån de resultat som mätningen visar.

Även vid mätning av radon på arbetsplatser och i allmänna lokaler bör mätningarna utföras under liknande förhållanden som vid mätning av radon i bostäder. Däremot gäller lite andra regler för hur rummen som ska mätas ska väljas ut för att få en representativ bild av radonsituationen.

Vid undersökningar av orsaker till förhöjda radonhalter används avancerade elektroniska mätinstrument som under en kort tids mätning kan visa hur hög radonhalten är för stunden. Med sådana mätinstrument är det möjligt att ta reda på var radon från marken kommer in i en byggnad. Det kan vara mycket värdefullt att veta vid bedömningen av vilka åtgärder som är lämpliga att utföra för att sänka radonhalten inomhus. Kontrollmätning med elektroniska mätinstrument kan också ge snabba svar på vilken effekt en åtgärd mot radon har.

Bild 4b: radoninstrumentInstrumentdisplay av ett radoninstrument för kontinuerlig mätning